En lean människa?

Vi har tidigare bloggat om Niklas Modigs bok ”Vad är lean?” som till stora delar bygger på hans forskning. Parallellt med forskningen drev han ett sidoprojekt tillsammans med några elever på Handelshögskolan i Stockholm, där han testade lean i privatlivet. I Svenska Dagbladet 6:e maj fanns en artikel där några deltagare intervjuades.

Vad hade de kommit fram till? Jo att det finns mycket att vinna på att reducera slöseri och bli effektiv även i det privata. De har sparat morgontid genom att förbereda kvällen innan, att plugga effektivare och att fundera över varför och hur de gör saker i största allmänhet. Men de kunde också konstatera att allt inte kan leanas. Tid med flickvännen ska kanske inte schemaläggas, och en människa behöver utrymme för att bara sitta i soffan och slöa ibland.

Ett inslag i P1-programmet Studio Ett dagen efter, 7:e maj, berättas om Bengt Hallings forskning om lean utanför fabriksmiljöer, till exempel i sjukvården. En verksamhetschef berättar att jo, de arbetar med standardiserade processer i till exempel städning, journalföring och internkommunikation, men nej, mötet med patienten, det måste förbli unikt, det kan inte leanas.

Båda reportagen belyser en viktig sida av lean, som ibland glöms bort för diskussioner om standardiserade processer och förbättringar, nämligen att bakom varje arbetsmoment finns en människa som ska utföra detta. På samma sätt finns det på andra sidan en kund, en mottagare av produkten som också är en människa. En människa kan inte leanas. Vi är alla unika individer, ibland rationella men lika ofta irrationella, med egna behov, önskningar, viljor, drivkrafter, minnen och framtidsförhoppningar. För att lyckas med lean måste vi kunna erkänna detta och inkludera detta som en förutsättning för vårt arbete.  Det är lätt att förstå.

Vi är samtidigt del i olika maktstrukturer i samhället. Beroende på vilket kön vi har, var vi är födda, hur vi ser ut, hur vi pratar, om vi är beroende av något hjälpmedel som hörapparat eller astmamedicin och så vidare, har vi olika behov, blir bemötta olika, får olika förväntningar riktade mot oss och har olika förutsättningar. Vi är alla del i detta, både genom att bli diskriminerade och genom att diskriminera, inte av elakhet utan av vana, för vi är inte vana vid att tänka oss in i situationer vi inte själva befunnit oss i.

Att lyckas med lean förutsätter att vi kan just detta, tänka oss in i andra människors situationer, trots att vi inte själva befunnit oss i det. Det förutsätter också att vi kan ta steget från att tänka till att organisera leanprocessen så att det inte bara passar en sorts människa, utan många. För vad gör det för nytta att standardisera ett arbetsmoment om bara halva personalstyrkan klarar av att utföra det utan att slita ut sin kropp? Och hur effektivt är det att tänka kundnytta om bara en del av den potentiella kundkretsen nås?

Därför behöver lean kompletteras med processer som säkrar jämställdhet, jämlikhet och mångfald. Dessa frågor handlar inte bara om HR och personalpolitik utan om att faktiskt uppnå en leanad produktionprocess i praktiken, ett lean inte bara för några som liknar oss, utan ett LEAN FÖR ALLA.

Hälsar Christina Ahlzén grundare Medida och delägare i JÄMLEAN

Detta inlägg är publicerat i Uncategorized. Bokmärk permalink.Stängt för kommentarer, men du kan lämna trackback:Trackback URL.